Festuca glauca

Festuca glauca Vill. 1787
Släkte	Festuca
Undertribus	Loliinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Festuca glauca är en art i svingelsläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Frankrike, Italien, Spanien och Schweiz.

Festuca glauca är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 3 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 18 till 46 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Synonymer

Festuca cinerea var. glauca (Vill.) Stöhr 1960

Festuca duriuscula var. glauca (Vill.) Bréb. 1835, nom. illeg.

Festuca ovina ssp. glauca (Vill.) Čelak. 1867

Festuca ovina var. glauca (Vill.) Bréb. 1835

Festuca calcarea Tausch ex Steud. 1840

Festuca eragrostoides Krock. 1823

Festuca strictifolia Opiz 1825

Festuca veneris Gr.Rossi, Foggi & Signorini 1996

Systematik

Det vetenskapliga namnet glauca fick arten av Domínique Villars i publikationen Histoire des plantes de Dauphiné Vol. 2 när den gavs ut 1787.

Referenser

• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-12-08].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-12-08.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2024-12-08].
• Villars, Dominique; Chauvin, Robert Jean, Allier Joseph: Histoire des plantes de Dauphiné. Tome second, contenant les especes, les caracteres, les synonymes & les vertus générales des cinq premieres classes; qui comprennent la monandrie, les orchis, les graminées, les cyperacées, les joncs, les liliacées, dipsacées, rubiacées, labiées, personées, borraginées, les ombelliferes, & les syngeneses non composées. Par M. Villars ... Prix, broché, 12 liv. ; 8 liv. pour les souscripteurs; avec fig., A Grenoble, chez l'auteur & chez les libraires. A Lyon, chez les freres Perisse, & chez Piestre & de La Moliere. A Paris, chez Prevost, quai des Augustins, &c. M. DCC. LXXXVII. Sous le privilege de la Société Royale de Médecine. 1787 (fre). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.116232. Libris.