Eragrostis cumingii

Eragrostis cumingii Steud. 1854
Släkte	Eragrostis
Undertribus	Eragrostidinae
Tribus	Eragrostideae
Underfamilj	Chloridoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Eragrostis cumingii är en art i kärleksgrässläktet och familjen gräs. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 2 millimeter breda samt 5 till 10 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 30 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, vars förgrenade form gör det lättare för både pollen och frön att fångas upp och spridas.

Eragrostis cumingii har sitt naturliga utbredningsområde i Bangladesh, Bismarckarkipelagen, på Borneo, i södra centrala Kina, sydöstra Kina, östra Himalaya, Indien, Japan, på Java, Vulkanöarna, i Laos, på Små Sundaöarna, Malackahalvön, Moluckerna, i Myanmar, på Ryukyuöarna, Nya Guinea, i Northern Territory, Filippinerna, Queensland, på Sulawesi, Sumatra, i Taiwan, Thailand, Vietnam och Western Australia, där den växer i öppna gräsmarker, på soliga sluttningar och i torra fältmiljöer. Arten förekommer från havsnivå upp till omkring 900 meters höjd över havet.

Synonymer

Eragrostis bleeseri Pilg. 1927

Eragrostis brownei Chapm. 1883, nom. illeg.

Eragrostis bulbillifera Steud. 1854

Eragrostis distans Hack. 1906

Eragrostis reflexa Hack. 1908

Eragrostis simplex Scribn. 1900

Uniola paniculata Llanos 1851, nom. illeg.

 

Etymologi

Det vetenskapliga namnet cumingii fick arten av Ernst Gottlieb von Steudel i publikationen Synopsis plantarum Graminearum Vol. 1 när den gavs ut 1854. Namnet cumingii hedrar brittiska samlaren Hugh Cuming (1791 – 1865) som bidrog med omfattande växtmaterial från Sydostasien. Suffixet -ii används i latinets namngivning för att hedra en manlig person.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-11-07].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-11-07.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-11-07].
• Steudel, Ernst Gottlieb: Synopsis plantarum Graminearum, Metzler, Stuttgart 1855 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.83535. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.