Echinochloa stagnina

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Echinochloa stagnina
(Retz.) P.Beauv. 1812
Borstig hönshirs
Fil:Echinochloa stagnina illustration (01).jpg
Släkte Echinochloa
Undertribus Boivinellinae
Tribus Paniceae
Underfamilj Panicoideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Borstig hönshirs är en art i hönshirssläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 20 millimeter breda samt 10 till 45 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 30 till 200 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, vilken möjliggör maximal exponering för vindens rörelser och underlättar pollens spridning.

Borstig hönshirs förekommer i lågland och upp till cirka 1200 meters höjd över havet. Den växer främst i fuktiga gräsmarker, flodkanter och sumpmarker, ofta i områden som periodvis översvämmas. Arten har sitt naturliga utbredningsområde på Andamanerna, i Angola, Assam, Bangladesh, Benin, på Borneo, i Botswana, Burkina Faso, Burundi, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Kongo-Brazzaville, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Etiopien, Fristatsprovinsen, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Indien, Elfenbenskusten, på Java, i Kenya, Laos, Lesotho, Madagaskar, Malawi, på Malackahalvön, i Mali, Mauretanien, Myanmar, Namibia, Nepal, på Nya Guinea, Nikobarerna, i Niger, Nigeria, Norra provinserna, Pakistan, Filippinerna, Rwanda, på Réunion, i Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sri Lanka, Sudan, på Sulawesi, Sumatra, i Tanzania, Thailand, Togo, Uganda, Vietnam, västra Himalaya, Zambia och Zimbabwe.

Synonymer

Oplismenus stagninus (Retz.) Kunth 1829
Orthopogon stagninus (Retz.) Spreng. 1824
Panicum scabrum ssp. stagninum (Retz.) A.Chev. 1901
Panicum stagninum Retz. 1789
Echinochloa barbata Vanderyst 1925
Echinochloa hostii Steven ex Link 1833
Echinochloa lelievrei (A.Chev.) Berhaut 1954
Echinochloa malakuensis Vanderyst 1919
Echinochloa oryzetorum (A.Chev.) A.Chev. 1934
Echinochloa scabra (Lam.) Roem. & Schult. 1817
Oplismenus scaber (Lam.) Kunth 1829
Panicum burgu A.Chev. 1900
Panicum galli Thunb. 1794
Panicum lelievrei A.Chev. 1901
Panicum oryzetorum A.Chev. 1901, nom. illeg.
Panicum oryzetum A.Chev. 1920, nom. nud.
Panicum scabrum Lam. 1791
Panicum scabrum ssp. burgu (A.Chev.) A.Chev. 1901
Panicum scabrum ssp. lelievrei A.Chev. 1901
Panicum scabrum ssp. oryzetorum A.Chev. 1901
Panicum sieberianum (Asch. & Schweinf.) Sickenb. 1901
Panicum subaristatum Peter 1930

Etymologi

Det vetenskapliga namnet stagnina fick arten av Anders Jahan Retzius i publikationen Observationes botanicae Vol. 4 när den gavs ut 1786. Namnet stagnina kommer av det latinska ordet stagnum, som betyder ”stillastående vatten”, vilket syftar på artens växtplats vid flodmynningar och säsongsvåtmarker.

Referenser