Digitaria longiflora

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Digitaria longiflora
(Retz.) Pers. 1805
Släkte Digitaria
Undertribus Anthephorinae
Tribus Paniceae
Underfamilj Panicoideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Digitaria longiflora är en art i fingerhirssläktet och familjen gräs. Den utvecklar utlöpare, är en ett- eller flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 5 millimeter breda samt 1 till 9 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 10 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Digitaria longiflora har sitt naturliga utbredningsområde på Andamanerna, i Angola, Assam, Bangladesh, Benin, på Borneo, i Botswana, Burkina Faso, Burundi, Kambodja, Kamerun, Tchad, södra centrala Kina, sydöstra Kina, Kongo-Brazzaville, Demokratiska republiken Kongo, östra Himalaya, Eswatini, Etiopien, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, på öar i Guineabukten, i Hainan, Indien, Elfenbenskusten, på Java, i Kenya, KwaZulu-Natal, Lakshadweep, Laos, på Små Sundaöarna, i Liberia, Madagaskar, Malawi, på Malackahalvön, i Mali, på Moluckerna, i Mauretanien, Mauritius, Moçambique, Myanmar, Namibia, Nepal, på Nya Guinea, i New South Wales, Nigeria, Norra provinserna, Northern Territory, Pakistan, Filippinerna, Queensland, Rwanda, på Réunion, i Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sri Lanka, på Sulawesi, Sumatra, i Taiwan, Tanzania, Thailand, Togo, Transkaukasus, Uganda, Vietnam, västra Himalaya, Western Australia, Zambia och Zimbabwe. Arten växer i öppna gräsmarker, längs vägkanter, på åkrar och andra störda miljöer, ofta i fuktig till måttligt torr jord, från havsnivå till 1800 meters höjd över havet.

Synonymer

Panicum longiflorum (Retz.) J.F.Gmel. 1791
Panicum parvulum Trin. 1834
Paspalum brevifolium Flüggé 1810
Paspalum longiflorum Retz. 1786
Syntherisma longiflora (Retz.) Skeels 1912
Agrostis lenta Aiton 1789
Agrostis triracemosa Roxb. ex Hook.f. 1896
Digitaria corradii Chiov. 1951
Digitaria curvipes Mez 1921
Digitaria eriolepis Henrard 1950
Digitaria filiculmis (Nees ex Miq.) Ohwi 1942
Digitaria flexilis Henrard 1950
Digitaria friesii Pilg. 1916
Digitaria hatusimae Ohwi 1941
Digitaria malesiae Ohwi 1947
Digitaria oblongo-ovata Ohwi 1947
Digitaria preslii (Kunth) Henrard 1950
Digitaria propinqua (R.Br.) P.Beauv. 1812
Digitaria roxburghii Spreng. 1824, nom. illeg.
Digitaria speciosa Henrard 1950
Digitaria tenuiflora (R.Br.) P.Beauv. 1812
Milium filiforme Roxb. 1832, nom. illeg.
Milium radiatum Rottler ex Hook.f. 1896
Milium triracemosum Roxb. ex Hook.f. 1896
Panicum propinquum R.Br. 1810
Panicum tenuiflorum R.Br. 1810
Paspalum argenteum Vanderyst 1918
Paspalum bifarium Edgew. 1853
Paspalum filiculme Nees ex Miq. 1866
Paspalum nematodes Schult. 1824
Paspalum preslii Kunth 1833
Paspalum pubescens J.Presl 1830, nom. illeg.
Syntherisma pubescens Scribn. 1899
Vilfa lenta (Aiton) P.Beauv. 1812

Etymologi

Det vetenskapliga namnet longiflora fick arten av Anders Jahan Retzius i publikationen Observationes botanicae Vol. 4 när den gavs ut 1786. Namnet longiflora kommer från de latinska orden longus, som betyder ”lång”, och flos, genitiv floris, som betyder ”blomma”. Namnet syftar på artens förhållandevis långsträckta blomax eller småax, som skiljer den från närbesläktade arter.

Referenser

  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-10-04].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-10-04.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-10-04].
  • Retzius, Anders Jahan: Andreae Johannis Retzii ... Observationes botanicae sex fascicvlis comprehensae qvibvs accedvnt Ioannis Gerhardi Koenig ... Descriptiones Monandrarvm et Epidendrorvm in India orientali factae., Lipsiae, apud Siegfried Lebrecht Crvsivm. MDCCXCI. 1779-1791 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.11760. Libris. 
  • Persoon, Christiaan Hendrik: Synopsis plantarum seu Enchiridium botanicum complectens enumerationem systematicam specierum hucusque cognitarum, Paris 1805-1807 (lat). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.