Digitaria debilis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Digitaria debilis
(Desf.) Willd. 1809
Släkte Digitaria
Undertribus Anthephorinae
Tribus Paniceae
Underfamilj Panicoideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Digitaria debilis är en art i fingerhirssläktet och familjen gräs. Den är en ettårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 6 millimeter breda samt 3 till 13 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 20 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Digitaria debilis har sitt naturliga utbredningsområde i Algeriet, Angola, Benin, Botswana, Burkina Faso, Burundi, Kamerun, Kapprovinserna, Tchad, Kongo-Brazzaville, på Korsika, i Demokratiska republiken Kongo, Eswatini, Etiopien, Ghana, Guinea, Italien, Elfenbenskusten, Kenya, KwaZulu-Natal, Madagaskar, Malawi, Mali, Mauretanien, Mauritius, Moçambique, Namibia, Niger, Nigeria, Norra provinserna, Portugal, Senegal, Sierra Leone, Spanien, Tanzania, Tunisien, Zambia och Zimbabwe. Arten växer främst i savanner, öppna gräsmarker och på torra sluttningar. Den kan också förekomma i mer kustnära miljöer och på störda marker. Den påträffas från havsnivå till 1700 meters höjd över havet.

Synonymer

Panicum debile Desf. 1798
Paspalum debile (Desf.) Poir. 1804, nom. illeg.
Syntherisma debilis (Desf.) Skeels 1912
Digitaria bangweolensis Pilg. 1916
Digitaria decipiens Fig. & De Not. 1853
Digitaria variabilis Fig. & De Not. 1853
Panicum reimarioides Andersson 1864

Etymologi

Det vetenskapliga namnet debilis fick arten av René Louiche Desfontaines i publikationen Flora Atlantica Vol. 1 när den gavs ut 1798. Namnet debilis kommer från det latinska ordet debilis som betyder ”svag” eller ”klen”. Namnet syftar troligen på artens spensliga växtsätt och de relativt tunna stråna som gör att den ser mindre robust ut än många andra arter i släktet.

Referenser