Deschampsia cespitosa

Deschampsia cespitosa (L.) P.Beauv. 1812 Tuvtåtel
Släkte	Deschampsia
Undertribus	Aristaveninae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Tuvtåtel är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen är basala och blir från 2 till 5 millimeter breda samt 10 till 60 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 200 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa. Denna vippa är inte bara dekorativ — den gör det enklare för vinden att sprida pollen och frön, vilket är viktigt för gräsets fortplantning.

Tuvtåtel har sitt naturliga utbredningsområde på nästan hela jorden och kan återfinnas i norra Europa, centrala Europa, sydöstra Europa, Sibirien, Ryska Fjärran östern, Centralasien, Kina, östra Asien, indiska subkontinenten, Australien, Nya Zeeland, subarktiska Amerika, västra Kanada, nordvästra USA, sydöstra USA och Mexiko. Arten trivs på öppna gräsmarker, bergslätter och tundraliknande områden, ofta på höjder från havsnivå till 3000 meter över havet.

Kulturhistoria

Tuvtåtel har historiskt använts som bete för boskap i Europa och Nordamerika tack vare sitt tåliga och täta växtsätt. Arten har även förekommit i äldre trädgårdar som marktäckare och för erosionkontroll på sluttningar. Den har uppskattats för sin motståndskraft mot kyla och torka, vilket gjort den till en viktig resurs i jordbrukets traditionella system.

Synonymer

Agrostis cespitosa (L.) Salisb. 1796

Aira cespitosa L. 1753

Aira cespitosa var. minor Schrad. 1806, not validly publ.

Aira major Syme 1873

Aira major ssp. cespitosa (L.) Syme 1873

Avena cespitosa (L.) Kuntze 1867

Campella cespitosa (L.) Link 1827

Podionapus cespitosus (L.) Dulac 1867

Deschampsia cespitosa ssp. beringensis (Hultén) W.E.Lawr. 1945

Deschampsia cespitosa ssp. holciformis (J.Presl) W.E.Lawr. 1945

Deschampsia cespitosa ssp. mezensis (Senjan.-Korcz. & Korcz.) Tzvelev 1974

Etymologi och systematik

Det vetenskapliga namnet cespitosa fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet cespitosa kommer från latinets cespitus som betyder ”tuva” eller ”tuvig”, och syftar på växtens växtsätt med täta små tuvor. Deschampsia cespitosa är typart för släktet Deschampsia. En typart är den art inom ett släkte som används som referenspunkt när släktets namn och egenskaper definieras. Man kan säga att typarten fungerar som “måttstocken” för släktet: den representerar de viktigaste kännetecknen och används som standard när man jämför och bestämmer andra arter inom samma släkte. På så sätt blir systematiken tydligare och mer stabil över tid.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-24].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-24.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-24].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Palisot de Beauvois, Ambroise-Marie-François-Joseph: Essai d'une nouvelle agrostographie, ou, Nouveaux genres des graminées : avec figures représentant les caractères de tous les genres, Chez l'auteur, Paris 1812 (fra). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.474. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris. 
• Turland, N. J., et al. (2018). International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants (Shenzhen Code).