Dactylis glomerata

Dactylis glomerata L. 1753 Hundäxing
Släkte	Dactylis
Undertribus	Dactylidinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Hundäxing är en art i hundäxingsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, fleråriga ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 14 millimeter breda samt 10 till 45 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 140 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, , en form som underlättar vindpollinering – ett typiskt drag för många gräsarter.

Hundäxing har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, Sibirien, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina, östra Asien och på den indiska subkontinenten. Arten växer i öppna gräsmarker, betesmarker, vägkanter och skogsbryn. Den är anpassningsbar till både torra och måttligt fuktiga miljöer och klarar en rad olika jordtyper, från sandjord till lerjord. Den förekommer från havsnivå upp till 2400 meter över havet, beroende på geografiskt läge.

Synonymer

Bromus glomeratus (L.) Scop. 1771

Festuca glomerata (L.) All. 1785

Koeleria dactylis Chaub. 1838

Limnetis glomerata (L.) Eaton 1817

Phalaris glomerata (L.) Gueldenst. 1791

Trachypoa vulgaris Bubani 1901

Etymologi och systematik

Det vetenskapliga namnet glomerata fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet glomerata kommer från det latinska ordet glomeratus, som betyder ”hopklumpad” eller ”tättpackad”, och syftar på artens täta, axlika blomkollektiv. Dactylis glomerata är typarten för släktet Dactylis. En typart är den art som formellt definierar och representerar släktets egenskaper, och fungerar som ett biologiskt ”referensexemplar” mot vilket andra arter i släktet jämförs.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-10].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-10.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-10].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.