Dactylis glomerata

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dactylis glomerata
L. 1753
Hundäxing
457 Dactylis glomerata.jpg
Släkte Dactylis
Undertribus Dactylidinae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Hundäxing är en art i hundäxingsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, fleråriga ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 14 millimeter breda samt 10 till 45 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 140 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, , en form som underlättar vindpollinering – ett typiskt drag för många gräsarter.

Hundäxing har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, Sibirien, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina, östra Asien och på den indiska subkontinenten. Arten växer i öppna gräsmarker, betesmarker, vägkanter och skogsbryn. Den är anpassningsbar till både torra och måttligt fuktiga miljöer och klarar en rad olika jordtyper, från sandjord till lerjord. Den förekommer från havsnivå upp till 2400 meter över havet, beroende på geografiskt läge.

Synonymer

Bromus glomeratus (L.) Scop. 1771
Festuca glomerata (L.) All. 1785
Koeleria dactylis Chaub. 1838
Limnetis glomerata (L.) Eaton 1817
Phalaris glomerata (L.) Gueldenst. 1791
Trachypoa vulgaris Bubani 1901

Etymologi och systematik

Det vetenskapliga namnet glomerata fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet glomerata kommer från det latinska ordet glomeratus, som betyder ”hopklumpad” eller ”tättpackad”, och syftar på artens täta, axlika blomkollektiv. Dactylis glomerata är typarten för släktet Dactylis. En typart är den art som formellt definierar och representerar släktets egenskaper, och fungerar som ett biologiskt ”referensexemplar” mot vilket andra arter i släktet jämförs.

Referenser