Cochemiea insularis
| Cochemiea insularis (H.E.Gates) P.B.Breslin & Majure 2021 | |
| Foto: Tony Roberts | |
| Släkte | Cochemiea |
| Tribus | Cacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Cochemiea insularis är en art i släktet Cochemiea och familjen kaktusväxter
Denna art är ibland solitärväxande men vanligtvis tuvbildande. En stam i tuvan är platt klotformad, har blågrön hud och blir upp till 6 centimeter hög samt 5 centimeter i diameter. Rötterna är tjocka.
Stammen är uppdelad i koniska vårtor som har lite eller ingen ull mellan dem och saknar vit sav i dem. På vårtan sitter 1 centraltagg som har en svart spets och blir upp till 1 centimeter lång. Den avslutas med en krok. Runt centraltaggen sitter 20 till 30 radiärtaggar som är vita, nållika och blir upp till 0,5 centimeter långa.
Blomman är trattformad, ljusrosa med kronblad som har ljusare ytterkanter och blir 1,5 till 2,5 centimeter lång. Frukten är klubbformad, orangeröd och blir upp till 1 centimeter lång. Fröna är svarta.
Utbredningsområdet är på öar och på fastland nära Bahia de Los Angeles i Baja California i nordvästra Mexiko.
Synonymer
- Bartschella insularis (H.E.Gates) Doweld 2000
- Chilita insularis (H.E.Gates) Buxb. 1954
- Ebnerella insularis (H.E.Gates) Buxb. 1951
- Mammillaria insularis H.E.Gates 1938
- Neomammillaria insularis (H.E.Gates) Y.Itô 1981
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-04.
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-04].