Bulbophyllum putidum
Bulbophyllum putidum (Teijsm. & Binn.) J.J.Sm. 1912 Stinkbulbofyllum | |
Släkte | Bulbophyllum |
Undertribus | Bulbophyllinae |
Tribus | Dendrobieae |
Underfamilj | Epidendroideae |
Familj | Orchidaceae |
Ordning | Asparagales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Stinkbulbofyllum är en art i bulbofyllumsläktet och familjen orkidéer som har sitt naturliga utbredningsområde i fuktiga skogar längs bergssluttningar på höjder från 200 till 1400 meter i Filippinerna, på Borneo, Malackahalvön och Sumatra.
Stinkbulbofyllum är mycket små örter som är epifyta med ett sympodialt växtsätt och har pseudobulber. Arten bildar små tuvor med hjälp av rhizomer mellan pseudobulberna. Bladen är elliptiska och ett ensamt blad utvecklas ur pseudobulben. Blomman är gulgrön med längsgående mörkröda linjer eller fläckar, har mörkröd läpp, är illaluktande och blir upp till 12,5 centimeter i diameter. Den utvecklas på ett blomskaft som blir 24 till 31 centimeter långt. En ensam blomma utvecklas på blomskaftet upprättväxande från basen av stammen.
Stinkbulbofyllum trivs bäst i full skugga och en genomsnittlig nattemperatur från 15 till 29°C. Blomning sker under hösten.
Synonymer
- Cirrhopetalum putidum Teijsm. & Binn. 1862
- Mastigion putidum (Teijsm. & Binn.) Garay, Hamer & Siegerist 1994
Referenser
- Internet Orchid Species Photo Encyclopedia (IOSPE), Jay Pfahl, ISSN 2167-6224 - http://www.orchidspecies.com/index.htm
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-12-01].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-12-01.
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - stinkbulbofyllum - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9