Campanula sibirica

Campanula sibirica L. 1753 Stäppklocka
Släkte	Campanula
Familj	Campanulaceae
Ordning	Asterales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Stäppklocka är en två- eller flerårig ört i blåklockssläktet i familjen klockväxter.

Stäppklocka blir mellan 20 och 70 centimeter hög. Rötterna är morotsformade. Stjälkarna är rödaktiga och förgrenade. Blommorna är klockformade och något håriga på utsidan. Färgen är ljust blålila.

Utbredningsområdet är i centrala, sydöstra och östra Europa och nordvästra till centrala Asien. Stäppklockan odlas som prydnadsväxt.

Underarter

Campanula sibirica ssp. divergens (Waldst. & Kit. ex Willd.) Nyman 1879. Utbredningsområdet är i centrala och sydöstra Europa.

Campanula sibirica ssp. elatior (Fomin) Fed. 1973. Denna underart är tvåårig och blir upp till 60 centimeter hög. Den nedre bladen är upp till 10 centimeter långa men blir mindre längre upp på stjälken. Blommorna blir upp till 3 centimeter långa och sitter i samlingar. Blomfärgen är blålila. Utbredningsområdet är i östra Europa och Kaukasus.

Campanula sibirica ssp. hohenackeri (Fisch. & C.A.Mey.) Damboldt 1976. Denna underart är två- till flerårig och blir mellan 15 och 45 centimeter hög. Stjälkarna är smala. Hela växten är hårig. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter långa och färgen är blå, ljust blålila eller lila. Utbredningsområdet är i Kaukasus och västra Asien.

Campanula sibirica ssp. parviflora Ancev 2012. Utbredningsområdet för denna underart är i Bulgarien.

Campanula sibirica ssp. taurica (Juz.) Fed. 1973. Denna underart är två- till flerårig. Den blir mellan 20 och 50 centimeter hög. De nedre bladen är spatelformade och sitter i en rosett. De är täckta av hår. Blommorna blir mellan 2 och 3,5 centimeter långa och färgen är blålila till mörklila. Utbredningsområdet är på Krim och i norra Kaukasus.

Synonymer

Campanula brassicifolia Sommier & Levier 1895 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula cernua Hornem. 1813

Campanula charadzae Grossh. 1947 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula charkeviczii Fed. 1957 → C. sibirica ssp. taurica

Campanula ciscaucasica Kharadze 1953 → C. sibirica ssp. elatior

Campanula czerepanovii Fed. 1965 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula darialica Kharadze 1953 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula divergens Waldst. & Kit. ex Willd. 1809 → C. sibirica ssp. divergens

Campanula elatior (Fomin) Grossh. ex Fed. 1957 → C. sibirica ssp. elatior

Campanula hohenackeri Fisch. & C.A.Mey. 1844 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula imeretina Rupr. 1867 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula lanuginosa Steud. 1840 → C. sibirica ssp. divergens

Campanula molineri Colla 1835 → C. sibirica ssp. divergens

Campanula nutans Vahl ex Hornem. 1808 → C. sibirica ssp. divergens

Campanula paniculata Pohl 1809

Campanula pannonica Bernh. ex Schrank 1822

Campanula parviflora Lam. 1785 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula praealta Galushko 1980 → C. sibirica ssp. elatior

Campanula racemosa S.G.Gmel. 1770

Campanula schelkownikowii Grossh. ex Fed. 1957 → C. sibirica ssp. hohenackeri

Campanula spathulata Waldst. & Kit. 1810 → C. sibirica ssp. divergens

Campanula talievii Juz. 1951 → C. sibirica ssp. taurica

Campanula taurica Juz. 1951 → C. sibirica ssp. taurica

Campanula undulata Moench 1802

Marianthemum divergens (Waldst. & Kit. ex Willd.) Schur 1866 → C. sibirica ssp. divergens

Marianthemum pannonicum Schrank 1822 → C. sibirica ssp. divergens

Marianthemum sibiricum (L.) Schur 1853

Marianthemum spathulatum (Waldst. & Kit.) Schur 1853 → C. sibirica ssp. divergens

Medium sibiricum (L.) Spach 1840

Nenningia paniculata Opiz 1852

Referenser

• Flora of China  eFloras.org (Läst 2013-11-22)
• Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-06-28.
• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-06-28].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - stäppklocka - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9