Campanula cervicaria

Från Plantae
(Omdirigerad från Campanula cerviana)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Campanula cervicaria
L. 1753
Skogsklocka
Campanula cervicaria 1.JPG
Släkte Campanula
Familj Campanulaceae
Ordning Asterales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Skogsklocka är en tvåårig ört i blåklockssläktet i familjen klockväxter.

Denna art blir mellan 40 och 90 centimeter hög. Stjälken är hårig. De nedersta bladen blir 10 till 15 centimeter långa och 2 centimeter eller mer breda. De har korta skaft. Bladen längs stjälken är linjära till lansettformade och saknar skaft. De blir mindre ju högre upp de sitter. Alla blad är småludna.

Blommorna är klockformade och ljusblå. De sitter i runda samlingar längst upp på stjälken samt i bladvecken.

Utbredningsområdet är i större delen av Europa samt i Sibirien, Centralasien och Mongoliet. Skogsklockan odlas ibland som prydnadsväxt.

Synonymer

Campanula capitata Schur 1852
Campanula cephalaria Vuk. 1854
Campanula cerviana Pall. 1776
Campanula dalmatica Tausch 1828
Campanula echiifolia Rupr. 1856
Campanula ligulata Steud. 1840
Campanula lingulata Rchb. 1828
Campanula longifolia Schloss. & Vuk. 1857
Syncodon cervicarium (L.) Fourr. 1869
Weitenwebera cervicaria (L.) Opiz 1852

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-06-28.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-06-28].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - skogsklocka - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9