Bromus arenarius

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bromus arenarius
Labill. 1805
Novæ Hollandiæ plantarum specimen (Tab. 028) (8223069061).jpg
Släkte Bromus
Undertribus Bromeae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Bromus arenarius är en art i lostasläktet och gräsfamiljen. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed det upprättväxande strået, och blir från 3 till 5 millimeter breda samt 7 till 15 centimeter långa. Strået är ihåligt, ledat och blir från 30 till 40 centimeter långt. I stråets topp utvecklas en blomställning i form av en öppen eller spretig vippa, uppbyggd av flera småax.

Bromus arenarius har sitt naturliga utbredningsområde i New South Wales, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia.

Synonymer

Serrafalcus arenarius (Labill.) C.A.Gardner 1952
Bromus arenarius var. macrostachya Benth. 1878

Etymologi

Det vetenskapliga namnet arenarius fick arten av Jacques Julien Houtou de Labillardière i publikationen Novae Hollandiae plantarum specimen Vol. 1 när den gavs ut 1805. Namnet är bildat från det latinska adjektivet arenarius, "sandig" eller "sandlevande", vilket syftar på artens växtplats i torra, sandiga miljöer – en karaktär som tydligt skiljer ut den inom släktet Bromus.

Referenser