Alopecurus arundinaceus
| Alopecurus arundinaceus Poir. 1808 Svartkavle | |
| Släkte | Alopecurus |
| Undertribus | Alopecurinae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Svartkavle är en art i kavlesläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Algeriet, Altaj, Amur, Baltikum, Bulgarien, Burjatien, centraleuropeiska Ryssland, norra centrala Kina, Tjita, på Cypern, i Danmark, östeuropeiska Ryssland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Inre Mongoliet, Iran, Irak, Irkutsk, Italien, Kazakstan, Chabarovsk, Kirgizistan, Krasnojarsk, på Krim, Kurilerna, i Libanon och Syrien, Magadan, Manchuriet, Mongoliet, Marocko, norra Kaukasus, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, på Balkan, i Pakistan, Palestina, Polen, Portugal, Primorje, Qinghai, Rumänien, sydeuropeiska Ryssland, Spanien, Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Transkaukasus, Turkmenistan, Tuva, Turkiet, Ukraina, Uzbekistan, västra Himalaya, västra Sibirien, Xinjiang och Sacha.
Svartkavle utvecklar långa rhizomer, är fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 10 millimeter breda samt 6 till 40 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 23 till 105 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.
Synonymer
- Alopecurus pratensis ssp. arundinaceus (Poir.) Husn. 1896
- Alopecurus aquaticus (Dumort.) Tinant 1836
- Alopecurus armenus (K.Koch) Grossh. 1939
- Alopecurus arundinaceus ssp. armenus (K.Koch) Tzvelev 1971
- Alopecurus arundinaceus ssp. castellanus (Boiss. & Reut.) Rivas Mart., Fern.Gonz. & Sánchez Mata 1986
- Alopecurus arundinaceus ssp. exserens H.Scholz & Henker 2000, nom. illeg.
- Alopecurus arundinaceus ssp. subaristatus F.M.Vázquez 2019
- Alopecurus castellanus Boiss. & Reut. 1842
- Alopecurus elatior Jacq. ex Hook.f. 1896
- Alopecurus exaltatus Less. 1834
- Alopecurus intermedius Bock ex Steud. 1840
- Alopecurus liouvilleanus Braun-Blanq. 1928
- Alopecurus muticus Kar. & Kir. 1842
- Alopecurus nigrescens J.Jacq. 1814
- Alopecurus nigricans Hornem. 1813
- Alopecurus pratensis Bourg. ex Lange 1864, nom. nud.
- Alopecurus pratensis ssp. aquaticus Dumort. 1824
- Alopecurus pratensis ssp. nigricans (Hornem.) Hartm. 1846
- Alopecurus pratensis ssp. ventricosus (Rchb.) Thell. 1908
- Alopecurus repens M.Bieb. 1819
- Alopecurus ruthenicus Weinm. 1877
- Alopecurus salvatoris Loscos 1875
- Alopecurus sibiricus Roem. & Schult. 1817
- Alopecurus ventricosus Pers. 1805, nom. illeg.
Systematik
Det vetenskapliga namnet arundinaceus fick arten av Jean Louis Marie Poiret i publikationen Botanique Vol. 8 när den gavs ut 1808.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-15].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-15.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-15].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
Lamarck, Jean-Baptiste de Monet de; Poiret, Jean-Louis-Marie: Botanique., Panckoucke, Plomteux, Paris, Liège 1783-1817, Encyclopédie méthodique, 99-2218602-0 (fre). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.824. Libris.
- Alopecurus
- Växter i Afghanistan
- Växter i Algeriet
- Växter i Altaj
- Växter i Amur
- Växter i Baltikum
- Växter i Bulgarien
- Växter i Burjatien
- Växter i centraleuropeiska Ryssland
- Växter i norra centrala Kina
- Växter i Tjita
- Växter på Cypern
- Växter i Danmark
- Växter i östeuropeiska Ryssland
- Växter i Finland
- Växter i Frankrike
- Växter i Tyskland
- Växter i Grekland
- Växter i Inre Mongoliet
- Växter i Iran
- Växter i Irak
- Växter i Irkutsk
- Växter i Italien
- Växter i Kazakstan
- Växter i Chabarovsk
- Växter i Kirgizistan
- Växter i Krasnojarsk
- Växter på Krim
- Växter på Kurilerna
- Växter i Libanon och Syrien
- Växter i Magadan
- Växter i Manchuriet
- Växter i Mongoliet
- Växter i Marocko
- Växter i norra Kaukasus
- Växter i nordeuropeiska Ryssland
- Växter i nordvästeuropeiska Ryssland
- Växter i Norge
- Växter på Balkan
- Växter i Pakistan
- Växter i Palestina
- Växter i Polen
- Växter i Portugal
- Växter i Primorje
- Växter i Qinghai
- Växter i Rumänien
- Växter i sydeuropeiska Ryssland
- Växter i Spanien
- Växter i Sverige
- Växter i Schweiz
- Växter i Tadzjikistan
- Växter i Transkaukasus
- Växter i Turkmenistan
- Växter i Tuva
- Växter i Turkiet
- Växter i Ukraina
- Växter i Uzbekistan
- Växter i västra Himalaya
- Växter i västra Sibirien
- Växter i Xinjiang
- Växter i Sacha