Aechmea weilbachii

Från Plantae
(Omdirigerad från Aechmea subinermis)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aechmea weilbachii
Didr. 1854
Violvippa
Aechmea weilbachii pendula.jpg
Släkte Aechmea
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Violvippa är en epifyt i blomsterananassläktet i familjen ananasväxter.

Ungefär 20 blad sitter i en utdragen rosett. Bladen är lansettformade, upp till 60 centimeter långa och 3 centimeter breda. De är tunna för att vara i blomsterananassläktet.

Blomstjälken är röd och ungefär 30 centimeter lång och längs den sitter röda stjälkblad som är ungefär 5 centimeter långa. Överst på stjälken sitter blommorna i en samling som är mellan 5 och 15 centimeter lång. Fruktämnet är klarrött och ungefär 1,5 centimeter långt. Kronbladen är lila.

Violvippan är endemisk i de brasilianska delstaterna Espírito Santo och Rio de Janeiro. Den odlas som prydnadsväxt.

Synonymer

  • Aechmea subinermis Baker 1879
  • Aechmea weilbachea Carrière 1871
  • Lamprococcus laurentianus K.Koch 1860
  • Lamprococcus weilbachii (Didr.) É.Morren 1861
  • Quesnelia glaziovii Baker 1889

Referenser

  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.51681
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-17.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-17].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - violvippa - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • G.Martinelli et al.: "Bromeliaceae da Mata Atlântica Brasileira: Lista de espécies, distribuicão e conservacão". Rodriguésia 59(1): 209-258 (2008)