Öken och halvöken

Öken och halvöken är ett landbiom definierat av WWF. I denna typ av biom är det torrt eftersom avdunstningen är större än nederbördsmängden. Temperaturen varierar mycket och det är mycket varmt på dagarna men kallt på nätterna.

Öknar kan vidare delas in i torra och halvtorra öknar, kustöknar och kalla öknar. I torra öknar är det mycket varmt på dagarna och nederbörden är mycket liten och faller eventuellt på vintern. Denna typ av öken finns i Amerika, Afrika och södra Asien. I halvtorra öknar faller det något mer regn på vintern och halvtorra öknar finns i Nordamerika, Europa, Ryssland och norra Asien. Kustöknar har långa och varma somrar och korta, kalla vintrar. De finns förstås längs kuster. I kalla öknar förekommer nederbörd men i form av snö och mycket liten mängd per år. Den mest kända kalla öknen är kanske Gobiöknen i Asien.

Den vanligaste växttypen i öknen är buskar, oftast med små blad och de har ofta också taggar eller tornar. Deras rotsystem är mycket utbrett men går inte så djupt. Andra ökenväxter har långa pålrötter för att nå ner till grundvattnet om det finns. Suckulenter lagrar vatten i olika delar av växten; blad, stammar eller rötter. Exempel på suckulenter är kaktusar i Amerika och olika arter i släktet Euphorbia i Afrika. Ett annat sätt för växter att överleva i öknen är att de har en extremt snabb tillväxtperiod från frö till planta. När regn faller så gror fröna snabbt och växer till och blommar på bara ett par veckor. Plantorna ger upphov till nya frön som kan ligga och vänta på nästa regn även om det dröjer i flera år.